Jag har pausat och hittat tillbaka till yogan massvis med gånger. Ibland är det korta pauser. Kanske en månad eller två. Ibland är de längre.
Jag började yoga som tonåring men hade några års paus när jag bodde i Nederländerna. Min längsta paus någonsin. En resa till Indien ändrade på det. Där blev jag rekommenderad att besöka Mandrem. En liten by vid havet med en magiskt vacker sandstrand. Jag visste direkt att jag ville stanna där länge. Tyvärr var alla boenden fullbokade just då. Verkligen alla. Jag letade hela dagen och frågade alla jag mötte (det här var innan internet fanns överallt). Tillslut fick jag syn på en liten träskylt som pekade mot en djungel med texten: ”Luxury yoga retreat”. Det såg inte ”luxury” ut men jag var desperat. Jag följde skyltens riktning. Genom djungel och över en lång bro. Det visade sig att de hade ett rum ledigt. En avbokning som hade skett i sista-minuten. Jag fick rabatt på rummet och dessutom möjlighet att delta i deras yogaklasser – yang på morgonen och yin på kvällen. Samma dag rullade jag ut en dammig matta och yogade för första gången på länge. Det var som att möta en vän jag inte sett på länge. Allt kändes avlägset men ändå så otroligt bekant.
Att hitta tillbaka är för mig alltid härligt. Att rulla ut mattan och att känna att det är precis här jag ska vara just nu. Samtidigt är just den känslan så lätt att glömma bort. När motivationen tryter brukar jag ofta tänka tillbaka den där kvällen i Mandrem. Det har blivit ett av mina starkaste minnen från yogan. Känslan av att ha hittat hem.