Erika Mul
Yoga World
Mind

Santosha och att vara nöjd

Inom yoga pratar vi om Santosha – att vara nöjd med det man har just nu. Det är en av fem Niyamas (förhållningssätt mot oss själva) som Patanjali beskriver i Yoga Sutra. Sedan jag kom tillbaka från Bali har jag tänkt mycket på vad det innebär att applicera just santosha i vardagen. Det är en sak vara nöjd på en sandstrand med en kokosnöt i handen. Det är något helt annat att behålla samma känsla en alldeles vanlig torsdag.

För mig handlar santosha om acceptans – att acceptera att den jag är och att det jag gör är tillräckligt. Ofta är det lättare sagt än gjort. Det kommer så naturligt att alltid jaga vidare efter något nytt. Något bättre. Inom yogan kan det innebära att aldrig vara nöjd med sin egen prestation. Att sträva djupare i positioner fast kroppen inte är redo. Att inte acceptera var man befinner sig för stunden. Kanske snegla på vad personen bredvid gör istället för att gå in i sig själv. Utanför mattan kan det vara tanken på att det nya jobbet/partnern/lägenheten kommer göra allting bättre. När den ena yttre faktorn gått i uppfyllelse är det dags för nästa. Cirkeln fortsätter.

Samtidigt känns idéen om att vara nöjd otroligt omodern. Att sträva efter att alltid ha mer är själva definitionen av hur många lever sina liv. Men tänk på det… hur fantastiskt skulle det inte vara stå över det här. Att vara trygg i sig själv och att veta att den där nya yoga-mattan förmodligen inte kommer att göra dig till en bättre yogi. Det innebär inte att vi ska sluta sträva efter utveckling. Att vara nöjd är inte samma sak som att vara passiv. Men den här strävan ska komma från rätt plats. Att inte vara bunden till slutresultatet utan att njuta av resan dit.

För mig är tacksamhet nyckeln till en nöjdare vardag. Genom att formulera vad jag är tacksam för uppmärksammar jag automatisk anledningar till att vara nöjd. Att skriva ner på ett papper gör det dessutom mer verkligt. Testa du med! Vad är du tacksam för just nu?

2 kommentarer

  1. Tack för ett fint inlägg! Första gången jag hörde ordet Santosha var på en yogautbildning för många år sen. Det har poppat upp i huvudet nästan dagligen sedan dess. Du skriver att det är omodernt att vara nöjd. Jag håller med – det är nästan fult, eller provocerande att var nöjd och tillfreds. Jakten på mer pågår ständigt. Det krävs ganska mycket kraft att dra i bromsen, stanna upp, se sig omkring och att hinna med att vara tacksam.

    1. Tack <3 Sant det som du skriver. Det krävs kraft att för att bromsa. Är därför så härligt med yoga (gemenskapen) som hjälper till på vägen 🙂

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.